Som många redan känner till är jordnöten botaniskt sett inte alls någon nöt – utan en baljväxt. Sitt namn har den fått för att den växer i baljkapslar/skal under jorden.
Friterade i olja och saltade har de länge haft sin givna plats på snackshyllan, bredvid chipsen och ostbågarna. Därmed har de fått en, delvis oförtjänt, stämpel som onyttiga och fettbildande. Naturella eller torrostade är de förvisso fortfarande rika på energi men då denna främst kommer från kolesterolsänkande omättat fett är jordnöten betydligt snällare än sitt rykte.
I många länder i Asien utgör jordnötter en del av basskafferiet och används till jordnötssås, i wokrätter, grytor och sallader.
Jordnöten härstammar från Paraguay men odlas idag över hela världen. De tillhör familjen baljväxter och likt andra ärtor och bönor växer de i båtformade baljor/skal. De största producenterna av jordnötter är Kina och Indien medan USA och Argentina står för den största exporten.
Jordnötterna planteras under våren, blommar efter 30 dagar, och fortsätter sedan att blomma och självpollineras i mellan 90 och 120 dagar.
Blommorna böjer sig så småningom ner mot marken så att frukten (baljkapseln) börjar växa nedåt i jorden.
I september är baljorna mogna att skördas och då dras hela växten upp ur marken.
Jordnöten är den mest proteintäta nöten (ca 25 g per 100 g). Som jämförelse kan nämnas nötkött som varierar mellan ca 17-25 % beroende på del och därför är jordnötter en utmärkt proteinkälla för vegetarianer. Dock får den definitionsmässigt inte kallas proteinrik på grund av att proteininnehållet då måste upp i 20 % av produktens totala energi.
Jordnötter innehåller även mycket fibrer, mer zink än andra nötter och ger ett bra tillskott av vitamin E, fosfor, folsyra, magnesium och inte minst B-vitaminen niacin, som är viktig för kroppens ämnesomsättning.
Den som är allergisk mot nötter behöver inte nödvändigtvis
vara det mot jordnötter. Och vice versa.
Nöten innehåller lika mycket fett som 40 centimeter gurka.
